Sandra Nobre Art + Design

Aldrig nånsin tidigare, tror jag, har jag haft SÅHÄR jäkla svårt att få ihop en enkel skiss. Jag skissar, jag suddar, jag skissar och så suddar jag igen. Det är precis som att jag glömt bort hur man gör. Alltså, vi pratar om en sketen skiss som ska vara helt prestigelös. En skiss som inte bör ta mer än 15 minuter att kladda ihop. Inte ens det klarar jag av just nu. Jag har försökt få ihop den här skissen i flera dagar nu men det slutar med att jag antingen klottrar över det lilla jag åstadkommit på pappret, eller att jag helt enkelt ger upp, lägger i från mig skissverktygen och hoppas på att det kommer en bättre dag i morgon istället. Och så kommer det en ny dag. Jag är taggad och tänker nu jäklar ska jag göra den här skissjäveln! Och så sitter jag där igen med samma problem. Jag blir oftast så mentalt slut att det slutar med att jag somnar.. Det är påfrestande. Min hjärna blir liksom trött!

Jag har en teori dock. Jag tror jag blivit blockerad. Efter mitt senaste konstverk som blev en solklar favorit, inte bara hos mig själv men hos många andra, har jag satt ribban högt. Jag har helt enkelt fått en sjujäkla prestationsångest. Mina rädslor att skapa ett nytt verk som inte är lika bra som TGP (The Golden Pineapple) har blockerat mig. Det är så sjukt löjligt att det inte är sant! Men det är sant. Liksom.. hur ska jag nånsin kunna skapa nya verk som ligger i samma nivå som TGP? Kommer aldrig få till det som den. Inget kommer nånsin bli så bra som den. Så går tankarna.. Jag har ju alltid ställt väldigt höga krav på mig själv, kan ni då tänka er NU?! Alltså jag blir så brutalt trött på mig själv så det finns inte.

Här sitter jag och kan inte få ihop en skiss till en ny målning för att jag har lyckats ge mig själv rejäl prestationsångest? Vad är det för fasoner? Hur ska jag bryta loss den här blockeringen? Hur ska jag sluta ställa så höga krav på mig själv? Hur ska jag göra för att bli mer snäll mot mig själv som "konstnär"? Hur dealar man, på riktigt nu, med prestationsångest?

Jag skäms över att skriva om det för jag tycker det är så löjligt! Men jag kände att jag behövde få lufta ur mig lite.. Så ni vet vad "jag har haft för mig" den senaste veckan.. Varför det varit lite tyst här.. Pinsamt är det.. Att en sån här löjlig liten sak kan ta så mycket tid och energi från en. Att det kan få en att ramla av banan..

Att få vara "konstnär" och få måla tavlor och skapa konst är för mig det absolut bästa som finns, min absolut största passion och också mitt syre som jag behöver för att leva. Men det är också enormt påfrestande många gånger. Nästan så att jag tappar mitt syre och inte längre kan andas. Förstår ni hur jag menar? När konsten är meningen ska lyfta mig som människa kan den ibland vara så sneaky att den istället bryter ner mig. Och det här måste jag få lite bukt på känner jag innan det tar över för mycket.

Jag ska googla nu på "hur man hanterar prestationsångest" 😂 Kanske finner jag några användbara verktyg?

Jag tar annars tacksamt emot tips, råd och stöd från Er, kanske ni vet bättre än google?

Kan vi kramas nu? 💕