Här om dagen så satt jag och gick igenom mina målningar. Då slog tanken mig, hur många målningar blev det här i Portugal egentligen? Det borde väl inte ha någon betydelse egentligen, fast för mig har det betydelse eftersom det handlar om någonting djupare.

 

Jag har i många många år haft slagsmål med mig själv när det kommer till flera olika saker här i livet. En av dem har varit min kreativa potens. Jag har aldrig riktigt trott på mig själv och att jag kan. Jag har alltid varit väldigt osäker i mig själv och framförallt när det kommer till mitt skapande av konst. Jag har därför satt spärrar och helt enkelt blockerat mig själv vilket gjort att jag haft svårt att ens ta fram penslarna eftersom jag är rädd för min egna kriticism.

 

Men de senaste åren har handlat mycket om att utmana mig själv och försöka "släppa taget". Tänka "jag kan" istället för tvärtom. Och försöka. Om och om igen. Det har funkat. Det går framåt. Jag är så klar i huvudet med vad jag vill åstadkomma i mitt liv och som konstnär och där har jag ju därför tagit första steget redan. Jag tror att flytten hit till Portugal har varit en stor hjälp till att hamna på rätt väg. Det har blivit som en spark i baken, ett uppvaknande och en källa till ny energi och kraft.