Två målningar är klara, 18 to go. Det är nämligen så att jag har gett mig fanken på att ha en stor utställning till våren 2015. Hur det ska gå till och vart den ska äga rum har jag i dagsläget ingen aning om. Men jag vet så starkt vad jag vill nu. Jag ser det så klart i huvudet. Målet är 20 målade tavlor. Kanske sätter jag åter igen för höga krav på mig själv. Men jag vill ju så gärna. Vill så gärna få lyckas igen, fast på ett sätt som den här gången känns äkta och rätt för mig, om ni förstår hur jag menar.. Detta är något som betyder så oerhört mycket för mig.

 

Och jag märker ju hur euforisk jag blir när jag får måla eller teckna. Det är liksom där jag känner att jag lever på riktigt, eller åtminstånde "lever in i mig själv". Kanske knasigt formulerat. Men jag mår så bra när jag får måla. Måleriet är ju egentligen ganska så nytt för mig, i vanliga fall är det tecknandet jag fokuserat på. Men där känner jag att jag inte får samma "utrymme" att "leka loss" på det sätt som jag får när jag målar. Det finns så enormt många olika tekniker att experimentera med i målning och att få uttrycka mitt inre i färg känns helt rätt för mig just nu.

 

Jag tror inte att jag kommer att visa upp alla färdiga målningar förrän utställningen i vår, jag vill ju att de som förhoppningsvis vill komma och titta ska få se något de inte redan har sett. Den andra målningen jag gjort som är klar kommer jag inte att visa upp, men sneak peaks finns däremot att se både här på bloggen (förre inlägget) och på Instagram.

 

Infatuated som jag valt att kalla den här målningen handlar om att vara förblindad i sig själv, att leva i självförnekelse och att leva ett liv som egentligen inte är sant för sig själv. Jag hoppas ni tycker om den! :)