Grubblerier en tisdagskvälll
Livet. Ja det har jag lärt mig går upp och ner. Och det oavsett vart än i världen man befinner sig. Det är dock bra att man inser det. Men ändå är det viktigt att man försöker njuta och vara tacksam över den tillvaro man ändå har.. just här, just nu. Självklart är det också viktigt att tillåta sig själv att vara deppig ibland. Men att det inte får ta överhanden. Det är viktigt att ha en balans tror jag.
 
Fast ibland kan jag dock undra.. Blir en människa någonsin nöjd? Alltså helt nöjd? Vad tror ni?
 
Människan är märklig på så många sätt. Samtidigt är människan faschinerande på många andra sätt och jag vill gärna tro att vi är kapabla till så mycket mer än vad vi tror.. Tror ni att man kan styra sitt sinne till exempel? Att bara vi lägger manken till så kan vi så gott som uppnå vad som helst här i livet? Om man liksom jobbar påt? Övar sin hjärna.. sitt sinne? Vad tror ni? Hur får man det där "drivet" till sig? Det där jäklaranammat? Och hur hindrar man sig själv från att fastna i negativa tankemönster och istället uppskattar och ser det positiva i det man har här och nu? Att låta det sistnämnda istället få vara drivkraften till att uppnå det man än vill här i livet?
 
Det.
Det är frågan det.
Josefine

Kari Paues, hon har räddat mitt liv. Prata med henne om du kommer till Sverige. Efter min senaste kommentar så bestämde jag mig för att inte kommentera något mer, för jag behöver inte slösa bort min energi på saker jag inte kan påverka. Men nu sitter jag här igen. Detta får bli min sista haha :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress